Melodifestivalen ?
Är ytterligare ett bevis för mig vilken jävla skitvärld vi SKA leva i.
Tävla i musik?
Det ska skapas hysteri och chanser. Det är pinsamma programledare och pinsamma deltagare.
Jag är så trött på att allt som SKA vara.
Ett välstädat hem, en välstädad fasad. Barnens ska se vuxna ut redan när de föds.
Man ska vara lycklig man ska vara snygg. Man ska ha pengar.
Å glöm för fan inte tacos på fredag.
Tänk om man bara skulle skita i allt som SKA vara. Det är nu ni som är sånna upplever mig som konstig.
Tänk om jag skulle säga att jag skiter i Melodifestivalen, jag skiter i fucking FREDAGSMYS. Jag skiter i om det är ostädat här hemma. För vem fan bryr sig.
Jag har ingen fasad, jag är mig själv. Jag kan inte gömma mig, jag vill leva och känna. Inte tvingas till måsten. Hur fan ska jag kunna klämma fram en myskänsla bara för att det fredag och det SKA vara så. Det verkar ju döjobbigt.
Jag kanske vill mysa en onsdag och det, håll i er nu, går precis lika bra!
Igår åkte jag och storhandlade vid 19-tiden varpå jag får ett samtal av en vän som utbrister, HANDLA NU??!!!
För det kan man väl inte? Nej det går inte.
Man ska åka dagtid och trängas, gärna med ett par jobbiga ungar i släptåg. För det SKA man göra.
Tänk om jag skulle säga att under melodifestivalen var jag ute och sprang intervaller på 15km.
Då är jag konstig, jättekonstig.
Men vem är det som är konstig egentligen?
Tävla i musik?
Det ska skapas hysteri och chanser. Det är pinsamma programledare och pinsamma deltagare.
Jag är så trött på att allt som SKA vara.
Ett välstädat hem, en välstädad fasad. Barnens ska se vuxna ut redan när de föds.
Man ska vara lycklig man ska vara snygg. Man ska ha pengar.
Å glöm för fan inte tacos på fredag.
Tänk om man bara skulle skita i allt som SKA vara. Det är nu ni som är sånna upplever mig som konstig.
Tänk om jag skulle säga att jag skiter i Melodifestivalen, jag skiter i fucking FREDAGSMYS. Jag skiter i om det är ostädat här hemma. För vem fan bryr sig.
Jag har ingen fasad, jag är mig själv. Jag kan inte gömma mig, jag vill leva och känna. Inte tvingas till måsten. Hur fan ska jag kunna klämma fram en myskänsla bara för att det fredag och det SKA vara så. Det verkar ju döjobbigt.
Jag kanske vill mysa en onsdag och det, håll i er nu, går precis lika bra!
Igår åkte jag och storhandlade vid 19-tiden varpå jag får ett samtal av en vän som utbrister, HANDLA NU??!!!
För det kan man väl inte? Nej det går inte.
Man ska åka dagtid och trängas, gärna med ett par jobbiga ungar i släptåg. För det SKA man göra.
Tänk om jag skulle säga att under melodifestivalen var jag ute och sprang intervaller på 15km.
Då är jag konstig, jättekonstig.
Men vem är det som är konstig egentligen?
Kommentarer