Det hela började med en gnällig kväll. Alltså Elsa var gnällig och låt mig genast förtydliga för alla ickemödrar att det också betyder att modern blir gnällig. Sövde korven som jag kallar både henne, dåren och bosse när de är extra söta, vid 19 tiden. Det tog oerhört lång tid och min ickeergonomiska ställning lutad över spjälsängen i ca en halvtimma sjungandes ALLA HELVETES BARNSÅNGER tog ut sin rätt. Ont i hela kroppen intar jag min lunch vid halv åtta på kvällen. Tar ett glas billigt lådvin till det. Exakt när jag lägger ner besticken på tallriken vaknar Elsa igen. Jag går in, lägger henne försöker förklara att vi ska sova nu, sjunger vidare. Så fortsätter vi ett par gånger till. Jag blir helt slut. Däckar själv vid elvatiden efter en halv film. Sen börjar klonisse, reser sig ur sin korg steppar glatt ut på parketten och vidare ut i tvättstugan smäller upp dörren hårt, smaskar i sig en halvliter vatten ut i tvrummet, rystar av sig framför tvn, torkar sig om munnen genom att åka kana på vardagsrumsmattan, , det steppar glatt tillbaka in i sovrummet och med en duns och en suck i sin korg igen. Jag lyckas efter flera fantasier om ett hundfritt hem somna om. Något börjar råma, det jamar, det kommer närmare, det vill åt mig, det vill ligga nära och bli klappat och kurra i mitt öra. Ja, jag somnar faktiskt om igen.

Meeeeeen ett dunkande ljud väcker mig igen. Dunk dunk dunk.

Jag: VAD ÄR DET FÖR LJUD (dööööirriterad)

Underbara mannen: jag kliar mig under foten med hjälp av sänggaveln.
 
Jag: ÄR DET SCHYSST ATT VÄCKA FOLK PÅ DET SÄTTET?

Underbara mannen: Är det fler än du och jag här?

Ignorerar. Försöker somna om, Elsa vaknar vid 2 och förblir vaken till 6.
Idag = Ingenting. Ikväll=Mer billigt lådvin  

TJING